Äntligen är vi framme vid det GTD syftar till, nämligen själva görandet. All insamling, barbetning, organisering och alla veckogenomgångar syftar till att göra det enkelt att göra det som ska bli gjort.
Har du följt GTD-skolan till nu har du förhoppningsvis en hel hop uppgifter organiserade efter kontext. Den kritiska frågan blir då, vilken av alla uppgifter är det läge att göra just nu?
Vilken uppgift som för tillfället är lämplig att ta sig an avgörs egentligen av fyra kriterier.
- Sammanhang
- Tid
- Energi
- Prioritering
Observera att kriterierna ovan är ordnade i fallande betydelse för ditt val av uppgift.
Sammanhanget är viktigast för dina förutsättningar att få saker gjorda. Det är också därför du ska ha dina uppgifter organiserade efter kontext. Om något du ska göra kräver en kopieringsmaskin är det inte så stor vits att överväga att göra det i ett kopieringsmaskinslöst sammanhang.
Tiden du har tillgänglig är nästa sak du behöver ta hänsyn till när du sållar bland läpmliga åtgärder. Har du tio minuter tills nästa möte är det kanske inte så smart att ta sig an korrekturläsning av ett hundrafemtio sidor långt PM. För att ändå kunna ha så många möjligheter som möjligt att få saker gjorda gör du klokt i att dela upp stora uppgifter i många små. Då kan du göra framsteg trots att du bara har korta, udda tidsspann till hands.
Hur mycket energi du har bör också påverka ditt val av uppgift. Kommer du tillbaka till kontoret efter en hel dags intensiva möten kan det vara skönt att ha några hjärndöda uppgifter att göra. Det du gör kräver inte så mycket energi eller engagemang, men du känner ändå att saker blir gjorda. Blommorna behöver ändå vattnas någon då och då. Då kan du lika gärna göra det när du är en zombie.
Hur prioriterad en uppgift är, är den faktorn som man kan tro betyder mest för valet av uppgift. Men prioriteringens betydelse tonas ned i GTD-metodiken. Om du inte är i rätt sammanhang, inte har tillräckligt med tid för att slutföra uppgiften eller tillfälligt saknar hjärnkapacitet för att kunna göra uppgiften kvittar det hur prioriterad den är, du kommer ändå inte kunna göra den bra.
Men om alla förutsättningar är de rätta (vilket de förvånansvärt ofta är) hur ska man då prioritera? För att vara trygg i dina prioriteringar behöver du klarhet i ditt livs syfte, dina principer, din vison, dina mål och dina ansvarsområden.
Tycker du det låter flummigt? Oroa dig inte, vi reder ut det här. Det är nämligen dags för GTD-skolan att kliva upp en abstraktionsnivå. Men den resan börjar vi i nästa del av skolan.
Emil säger:
Kul! Är cirkeln av GTD-skolan sluten nu eller tänker du fortsätta? =)
Jag hörde en intressant sak om prioriteringar nyss som kan vara kul att läsa. Gör 2×2 matrisen med dimensionerna viktigt och brådskande. Detta är en klassiker som jag skulle vilja göra om till en piltavla.
Hur ser min piltavla ut då.
Ytterst: Oviktigt, icke brådskande (meningslöst)
Innanför: Oviktigt, brådskande (stressfaktorer)
Näst innerst: Viktigt, brådskande (sakerna som tränger sig före i kön)
Innerst: Viktigt, icke brådskande.
Varför väljer jag det som inte är brådskande (på en generell basis)? Jo därför att det är sådana saker man ska göra långsiktigt, annars hamnar man i stressfällan och tillåter att brådskande saker tar över ens liv.
Men tillbaka till det viktiga, bra skrivet Johannes!!!