Lean: Dragande system, Kanban i toalettskåpet

Produktivitetsbloggens lilla serie om LEANLagerbyggnad är ett slöseri enligt lean. Att förstå varför är inte så svårt: när något ligger på lager och inte används har du betalat för att införskaffa eller tillverka det, men du har ännu inte fått ta del av de positiva effekterna genom exempelvis försäljning eller användning.

Hur vi kan motverka detta slöseri med hjälp av dragande system, samt på köpet lära oss det japanska ordet ”kanban”, ska vi lära oss genom att ta en titt in i toalettskåpet. Idag står nämligen tandtråden i fokus i vår lilla serie om lean.

Det är dumt att köpa all tandtråd du kan tänkas behöva under hela ditt liv. Inte nog med att du kommer att behöva förvara den i garderoben för att få plats med den, du har även bundit upp en massa pengar som du kunde gjort bättre saker med. Dessutom har du skaffat dig risk. Vad händer om du plötsligt skulle tappa alla tänder? Katastrof! Du står nu med tandtråd du aldrig kommer att behöva. Att kränga kartongerna på Blocket för att återfå investeringen är nog inte det lättaste.

Det är ju även dumt att riskera att stå utan tandtråd. Givetvis händer det precis när du som minst skulle önska det och vips får du gå på den där anställningsintervjun med majs mellan framtänderna. Inte kul. Ett litet lager är nog alltså rätt väg att gå.

Storleken på detta lilla lager är förmodligen en ask. När tandtråden som jag för stunden använder tar slut börjar jag använda den i extralagret. Den tomma asken blir en signal till mig att jag måste köpa mer och tandtråd förs upp på min inköpslista. Ingen panik att köpa nytt alltså och ingen risk att plötsligt gå tomt.

För att exemplifiera kan vi i bilden nedan kalla den ena asken för grön, den andra för blå. Klicka på bilden om du vill se den i större format.

”Men Daniel”, säger du. ”Det här är ju inte ’rätt i tid’, du sitter ju med mer tandtråd än du behöver under ganska lång tid i stället för att pricka in inköpet på precis rätt dag.” Sant. Detta är inte rätt i tid som i att minimera överlager. Detta är rätt i tid som i ett dragande system. Jag köper tandtråd när systemet signalerar till mig att det behövs, inte före detta. Denna signal kallas inom lean för Kanban, från det japanska ordet för skylt.

Försöker jag pricka absolut rätt dag för att göra mitt köp måste jag vara säker på att jag faktiskt kan besöka affären då för att inte riskera att gå tomt. Jag blir i och med detta störningskänslig. Nej, hellre då få en klar och tydlig i princip automatiserad signal om att det är dags att agera, och detta i nog god tid för att kunna fylla på i lugnt tempo.

Hade tandtråd varit en färskvara, alternativt väldigt dyrt att ha för höga lager av, hade det kanske varit värt att börja tänka i andra banor och försöka minimera tiden mellan kanbansignalen och inköpet, men för de allra flesta hushållsvarorna är detta inget problem.

Du gör säkert redan sådant här hemma utan att veta om att det är en av metodikerna inom leanprincipen JIT du utnyttjar. Använd din nyfunna kunskap till att säga att du ska agera på dina kanbansignaler i stället för att gå och handla så kommer din omgivning snart att tro att du är en fullfjädrad leanmästare.

Vill du läsa mer om Kanban och dragande system? Engelska Wikipedia har en bra artikel. Nästa del i vår lean-serie hittar du annars här.

<< Lean: avvikelser och förbättringar – kaizenLean: Förbättringstavla >>
Annons:

4 tankar om “Lean: Dragande system, Kanban i toalettskåpet

  1. Hur skall man förhålla sig i en produktionsprocess med ca 50 olika artiklar med samma åtgång varje dag?

    Hälfen av detaljerna är stor och dyr medans andra hälfen är jättesmå och billiga. Detaljerna tillverkas i fyre olika maskiner, tva maskiner tillverkar de stora och de andra två maskinerna. Maskinerna som tillverkar de små detaljerna arbetar 4-5 ggr så fort som de maskiner som tillverkar de stora detaljerna. Omställningstiderna
    för de stora detaljerna är under 10minuter medan för de små detaljerna är omsställningstiden 75 minuter

    De stora detaljerna tar upp stor lageryta samt att de är ca 40-50 ggr dyrare än de små detaljerna.

    Skall man då producera 4-5 dagars batcher för de små medans en dags batcher för de stora?

    Kostnaden för de små detaljerna lär ju understiga de stora detaljernas lagerkostnad ändå va?

    Är jag ute och cyklar?

    Låt säga att behovet per dag är 200 st av varje detalj.

    • Det låter som att du täker rätt. Kapital- och lagerbindningsmässigt borde du vilja optimera för att ha så lite av de stora och dyra sakerna som möjligt i lager och leanmässigt bör du låta produktionen av de små sakerna vara behovsstyrd och föremål för dragande från den ”stora” processen.

      Det här är mer Theory of Constraints (ToC) och du kan läsa boken ”Målet” av E. M. Goldratt för att få mer koll på vad det handlar om. The Gold Mine av Ballé kan också vara intressant.

  2. Man kan sträcka eller märka produkter i fall förpackningarna är stora. Exempelvis
    * Vid köp av 8 pack toalettrullar så sätter man en post-it på den sista. Denna kan sedan sättas på ytterdörren eller bara rent allmänt trigga en aktivitet.
    * Ketchup/matvaror kan man sträcka (nivå under här fyll på med nytt).

    Samtidigt om man är riktigt seriös så gör man som producenterna, man trycker upp kanbankort. Dvs när ett mjölkpaket tar slut (eller ligger under sträcket) så tar du ditt kanbankort och går till mataffären. När du är hemma från mataffären sätter du fast ditt kanbankort på mjölkpaketet.

    Visst ditt hem blir inte speciellt dynamiskt men du lär alltid ha exakt det du har definierat att ha i hemmet.

  3. Kajsa Björn säger:

    Jag har funderat på hur man kan ha Kanban i kylskåpet, men eftersom det ofta är just som du nämner – färskvaror – så blir det dragande systemet svårare. Åker jag tex bort över helgen står den där smartinköpta mjölken och surnar. Någon idé?
    Men för tex sylt eller ketchup kan det funka, i synnerhet eftersom de inte behöver stå i kylskåpet förrän förpackningarna är öppnade.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML-taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>