Med jämna mellanrum dyker den upp: surdegen – en uppgift på din att göra-lista som du är pinsamt försenad med, någonting som skulle ha levererats för länge sedan och som har förvandlats till ett moln av ångest. Det kryper i hela kroppen och du försöker ignorera uppgiften genom att ta en kopp kaffe och hoppa över den i listan. I själva verket äter surdegen upp hela din dag. Hur gör du nu?
Om du lyckas bli av med surdegen så är det förmodligen totalt förlösande. Eufori, äntligen är du fri! Jag skulle kunna skriva en samling allmänna tips om att ”lösa problemen när de är små” eller ”våga ta ut foten ur klaveret även om det gör ont”. Men ibland sitter du helt enkelt så djupt i gyttjan att du inte vill ta hand om ärendet alls och önskar att du kunde försvinna. Då gör du såhär:
1. Ställ in dig på att du måste lösa det
Du kan inte ta en kopp kaffe till och hoppas på att surdegen försvinner automatiskt, det funkade inte igår och funkar inte idag heller. Det första steget är att du helt enkelt måste inse att det är du och ingen annan som förr eller senare måste lösa detta. Tillåt dig lösa det idag så att du kan sova gott redan ikväll.
2. Inse att du prokrastinerar
Prokrastinering, att skjuta upp någonting viktigt till förmån för någonting oviktigt, är förmodligen orsaken till att du sitter där du sitter. Erkänn för dig själv att du alldeles för länge har uppfunnit olika orsaker för att slippa arbeta med surdegen. Du har jobbat med andra uppgifter, du ”ska bara” göra klart något annat. Du prokrastinerar! Erkänn!
3. Allokera tid
Om du har en familj, tala om för din partner att du kommer behöva jobba över ikväll. Om du har kollegor, tala om för dem att du inte kommer att vara anträffbar under eftermiddagen. Om du har ett telefonsamtal som du måste ringa: maila och säg att du sitter i kläm och ringer imorgon. För du sitter nämligen i kläm. Låt inget annat pocka på din uppmärksamhet.
4. Börja med att bryta ner problemet
Nu när du bestämt dig för att du är ansvarig och även allokerat tid, nu måste du börja. Annars händer det ingenting och du får gå och lägga dig ikväll med samma ångest som igår kväll. Ta fram ett kollegieblock och dela upp surdegen i riktigt små delar, gärna 5-minutersuppgifter om det är möjligt. Tänk igenom hela surdegen, läs alla mailväxlingar som du tidigare bara skummat och våga dyka ner i den läskiga sörjan av information som du måste ta till dig. Våga, även om det känns jobbigt. Skriv ner exakt allting i din lista.
Redan nu kommer du att må bättre.
5. Börja med snabba vinster
Sätt igång med den kortaste och enklaste uppgiften och bocka av den i listan när den är klar. Fortsätt och se till att få snabba och enkla uppgifter gjorda i början så att du känner att listan minskar snabbt, detta brukar ge en förlösande effekt och till slut rullar det på automatiskt. Stäng av telefonen och kör, bara kör! Eftersom du bokade upp hela eftermiddagen och kvällen till detta så finns det ingen som kan störa dig, förhoppningsvis hinner du klart ikväll.
6. Leverera – bara gör det
När du till slut utfört dina uppgifter så behöver det troligtvis rapporteras till någon mottagare, det är ofta här ångesten ligger. Vad ska den personen tänka nu när du är så sen och hur mycket skäll kommer du att få? Sanningen är att folk sällan skäller när du kommer med en leverans. Om du utfört hela eller delar av uppgiften nu så kan du ringa med gott samvete, och även om du får lite sura toner så kan du alltid kontra med ”sorry, men nu är det i alla fall klart”. När du lagt på luren kan du med gott samvete fira att surdegen är borta!
Först därefter kan du börja fundera på att lösa kommande problem när de är små, för det är ju trots allt den bästa men inte alltid den lättaste taktiken.
Med hopp om en förlösande fortsättning på dagen!
John Axel Forsman säger:
Kan komplettera med ytterligare ett tips, en förlängning av din punkt 3 skulle man kunna säga. Det största problemet är ju som sagt att man lurar sig själv när man prokrastinerar, men man kan aktivt syna sina egna bluffar.
Be om hjälp!
Berätta för en kollega eller närmaste chefen vilket mörker det är och varför det tynger en så dant. Be om hjälp att bli motiverad. Be om en deadline. Personen behöver inte aktivt hjälpa till att utföra uppgiften, kanske är man själv den enda om kan göra det, eller så kanske man skjutit det på framtiden av den enkla anledningen att uppgiften är en övermäktig och att man inte erkänt det. Oavsett så finns det inget skamligt i att be om någon form av hjälp, att involvera någon annan, antingen handgriplig eller mental.