Det jag ska tipsa om nu kanske inte är helt renlärigt GTD, men om det funkar och hjälper dig att få saker gjort är det ju inget dåligt tips, eller hur? Metoden jag ska tipsa om är till och med så bra att den tilldelats nobelpris. Eller ja, nästan i alla fall. Upphovsmannen har tilldelats nobelprisets ironiska kusin igNobel.
Detta handlar det om att få saker gjort genom att skaffa sig viktigare saker att göra.
1996 hade den amerikanske filosofen och universitetsläraren John Perry riktigt många viktiga saker att göra. Han hade uppsatser att rätta, böcker att beställa och utkast till avhandlingar att läsa igenom.
Men i stället för att göra något av det satte han sig ner och skrev en artikel om ”strukturerad prokrastinering”.
Tanken bakom strukturerad prokrastinering bygger på att proskratinatörer ofta undviker att göra viktiga saker genom att göra något annat. Genom att ha en lista ordnad efter hur viktiga uppgifterna är kan man alltid undvika att göra den viktigaste genom att göra de som står under.
På så sätt blir det alltid något gjort. Kanske inte det viktigaste, men något i alla fall.
Många (mer renläriga) tips går ut på att minimera sina åtaganden för att få dem gjorda. Men istället blir inget på den korta lilla listan gjort. Med strukturerad prokrastinering är listan lång och det finns hela tiden mindre viktiga saker på listan att göra.
”Den viktigaste och mest komplicerade uppgiften, då”, frågar sig vän av ordning, ”blir den aldrig gjord?”.
Tricket är att välja rätt uppgift att toppa listan, menar John Perry. Perfekta listtoppare har två egenskaper. Dels att de har tydliga deadlines (fast det inte är hela världen om man bryter dem), och dels att de är riktigt viktiga (fast egentligen inte så viktiga när man tänker efter).
Vid en närmare titt på sin omgivning visar det sig att omvärlden kryllar av dylika uppgifter. Till exempel gick min deadline för att skriva det här blogginlägget ut redan förra veckan, men under tiden jag inte har skrivit den har jag till exempel fått skrivbordet städat, anmält mig till ett antal konferenser och uppdaterat operativsystemet på min telefon. Inte illa för att inte göra det man ska.
Metoden kräver förvisso en god portion självbedrägeri, men för oss som är goda prokrastinatörer är det inget obekant.