Företag, organisationer och andra grupperingar gillar konferenser. Det brukar vara visioner, fika, målbilder, dåliga powerpoints, tråkigt konferensgodis, värdegrund, mer fika, strategier och så en middag på kvällen. Även om utförandet inte alltid är bra finns det dock en god tanke i botten: vi bör vara överens om vart vi ska och hur det ska gå till.

”Skulle det inte vara tufft att ha någon sorts strategiarbete och prata om vad vi vill med våra liv och vårt förhållande?” hasplade någon av oss ur sig hemma vid middagsbordet innan sommaren. Sagt och gjort.

Vi tror starkt på att god kommunikation och tydlighet är A och O i ett förhållande. Ömsesidigt omtyckande behövs absolut också, men vetskapen om att det kan komma en tid då det finns mindre av den varan gör att vi vill veta veta var vi har varandra och att det finns bra kommunikationsvägar. Vi använder oss redan av veckogenomgångar för familjen och såg därför en gemensam konferens som en lämplig ytterligare sten i relationsbyggandet. Det är alltså något förebyggande och inte något vi gör för att lösa ett befintligt problem.

Nördigt, fyrkantigt och torrt med en konferens? Kanske. Utmanande, utforskande och givande? Absolut.

Vi avsatte en dag på annan ort till detta, inklusive en trevlig middag på kvällen och en hotellövernattning för att belöna oss för ett gott arbete. För drygt två veckor sedan var det dags och detta är hur vår agenda såg ut, med kommentarer kring varje steg.

0. Syfte med dagen, tillvägagångssätt

Vi började dagen med att diskutera vad vi ville få ut av att göra ett sådant här arbete. Vi pratade även igenom vilka saker ville vi ta upp, ungefär hur länge vi skulle hålla på med varje del och satte hålltider för mat, rast och kaffe.

Givet att detta var första gången vi hade en gemensam konferens valde vi att utgå från en rätt grov generell agenda och ha som en del i syftet att komma fram till hur man egentligen gör sådant här.

1. Syftesdiskussion

Vi gick ut hårt och första punkten fick frågeställningen ”Varför är jag ihop med…?”. Rätt läskigt, men intressant.

Arbetsgången vi hade var 20 minuters enskild fundering kring frågeställningen, följt av en gemensam genomgång av vad vi kommit fram till. Nästa steg kom naturligt och var att försöka jämka ihop våra individuella syften till ett gemensamt sådant. Mycket överlappade och var rätt lätt att formulera om på ett sätt som båda accepterade. De saker som inte föll inom det gemensamma syftet konstaterade vi att de inte krockade på något sätt, men också att det givetvis inte var något konstigt med att vi på individbasis kunde ha syften som inte den andra hade.

Vi vet inte riktigt vad som hade hänt om det visat sig att vi inte alls hade haft sammanfallande syften, eller till och med syften som går emot varandra. Förmodligen hade det kunnat leda till intressanta diskussioner eller i värsta fall uppbrott. Vi var dock båda rätt säkra på att vi inte skulle landa där, samt överens om att om vi skulle göra det är det bättre att ta ett sådant samtal förr snarare än senare.

2. Vision

Hur ser vi på våra gemensamma liv med en horisont på 5-15 år? Vi använde ungefär samma arbetssätt som i syftespunkten: egen fundering följt av diskussion. Här blev det dock mer snack, vilket nog inte är helt oväntat. Det är svårt att ha åsikter om den andras syfte till en relation, men att prata om hur vi vill ha det i en gemensam framtid kan och bör leda till förtydliganden och jämkningar.

Vi använde oss i vissa fall av fem varför-verktyget för att komma lite djupare ned i resonemangen. Det gjorde att vi lättare kunde prata inte bara om vad vi vill göra och hur, utan även varför.

I visionsdiskussionen utkristalliserade det sig fyra huvudområden: boende, fritid, ekonomi och relationer. Underpunkterna formulerades i vi-form, exempelvis ”Vi har och uppmuntrar individuella intressen”.

3. Mål

Finns det saker i visionen som bör medföra mål på 6-12 månaders horisont? ”Nej” var det korta svaret på denna, men enbart för att vi redan har ett par sådana projekt i rullning och inte vill ta på oss fler just nu. Om vi får samma resultat nästa gång vi har en gemensam konferens ska vi ta oss en funderare på om punkten bör finnas kvar i denna form.

Vad denna punkt däremot gav, i kombination med visionen, var ett par kortsiktiga åtgärder in i våra respektive att göra-system.

4. Bonus: StrengthsFinder

Vi har båda gjort StrengthsFinder-testet, men inte aktivt diskuterat eller arbetat med resultatet av det. Att kommentera på varandras fem huvudstyrkor kändes därför som en bra idé. Vi läste igenom styrkorna punkt för punkt, reflekterade och återkopplade vad vi tyckte stämde i resultaten till varandra.

Detta var kanske ingenting som gav direkta effekter på vår relation, men något som ändå var givande. Nästa gång kommer vi inte att göra just StrengthsFinder utan byta ut denna punkt mot något annat.

5. Reflektioner

Hur kändes det här? Ska vi göra det igen? Vad ska vi behålla, vad ska vi förbättra, vad ska vi ta bort? Här har vi ett par saker som vi tycker är värda att ta med oss samt jobba med i framtida konferenser (för det blir fler):

Vi tror att det går att ge syftet någon sorts “kontrollpunkter” att kunna stämma av med jämna mellanrum. Exakt hur är vi osäkra på, men något för att känna av att vi uppnår syftet, huruvida vi behöver sätta andra visioner och mål för att uppfylla det och om det nuvarande syftet slutat gälla för den ena eller andra parten. Något slags termometer för relationen alltså. Det är fullt möjligt att en gemensam konferens i sig är en sådan kontrollpunkt, men känslan är att det går att spetsa till syftet mer än vad vi gjort nu.

Visionen kan bli ännu tydligare. Nuvarande formuleringar är mycket om vad vi vill göra, men vi kan förtydliga dem genom att beskriva varför och kanske även nå ett par hur. Det skulle om inte annat vara en bra utgångspunkt till en framtida diskussion om gemensamma mål.

Totala tidsåtgången var drygt 5 timmar, inklusive lunch, tekniska pauser och bensträckare. Längre än så ska man nog inte hålla på, då risken är att koncentrationen sviker. Det finns därför en poäng i att tidsätta de olika momenten för att säkerställa att man hinner med allt, på bekostnad av djup i diskussionerna. Det går alltid att återkomma till intressanta ämnen senare under dagen eller vid något annat tillfälle.

Har du gjort något liknande i din relation? Har du tips och idéer om hur man kan göra gemensamma konferenser ännu bättre? Tycker du att vi är helt fel ute och relationer ska byggas på kärlek och kärlek allena? Hör av dig i kommentarsfältet nedan!

(Det går att göra samma typ av strategiarbete som enskild person också, vilket både Johannes och jag skrivit om tidigare här på bloggen. Vi har även ett podcastavsnitt du kan lyssna på om personliga konferenser.)