Alla möter vi svårigheter och utmaningar på olika sätt. Vissa älskar att beklaga sig över sakernas tillstånd och önskar nästan att besväret blir kroniskt så att de kan fortsätta klaga medan andra snabbt ser alla prövningar som utmaningar och välkomnar dem med öppna armar.

Härom dagen lyssnade jag på en podcast, Beyond the todolist, där författaren Rory Vaden intervjuades. Han berättade en liknelse som fastnade i mitt huvud eftersom den på ett bra sätt beskriver olika sätt att ta sig an svårigheter.  Liknelsen handlar om fyrfota djur i Vadens hemstat Colorado, USA.

När ett oväder drar över Colorado rör det sig oftast från väster och österut över Klippiga bergen. När korna som fridfullt betar Colorados slätter känner att det är oväder på gång börjar de röra sig österut för att komma bort från ovädret.

Eftersom kor inte är de snabbaste landlevande djuren hinner ovädret snabbt i kapp dem. Då kor inte heller är de smartaste landlevande djuren stannar de inte och låter ovädret dra över dem. Nej, de fortsätter de att vandra österut och gör därmed ovädret sällskap onödigt länge.

Bufflar däremot. När de känner att det är oväder i antågande väntar de tills ovädret passerat Klippiga bergens krön och påbörjar därefter sin vandring västerut, in i stormen. Och sedan fortsätter de målmedvetet gå igenom ovädret och tillbringar på så sätt så lite tid som möjligt i det.

Och visst finns det människor som beter sig som kor ibland och dras med problem onödigt länge. Jag vet att jag har gjort det många gånger. Men jag försöker göra som bufflarna och möta utmaningen öga mot öga och snabbt riva av jobbiga situationer som plåster.

Vad kommer du att tänka på när du hör berättelsen om korna och bufflarna? Hur möter du svårigheter och problem? Dela gärna med dig i kommentarsfälltet.

(Och på tal om bufflar, visste du att ordet  ”Buffalo” blir en fullständigt korrekt engelsk mening om du upprepar det mellan 1-10 gånger?)