Dokumentera eller uppleva?

I över minst ett år nu har jag varit Gowalla-fri, och gud vad skönt det känns! Jag var en av många som fastnade i positionsträsket att dela med oss av vår plats eller var vi var i alla givna ögonblick. Ibland till den grad att när jag var på köpcentrum så checkade jag inte bara in på köpcentrumets plats (det gjorde jag först så klart) utan även på var och en av alla butiker vi gick in i. Det kunde alltså vara riktigt svettigt med mobilen när vi tog en shoppingrunda med familjen.

Jag började tänka på denna tid när jag läste en artikel om att fler och fler fastnar i krav och måsten att dokumentera för att dela med sig, så att de missar att uppleva själva tillfället eller situationen. Vi har alla varit där en vända eller två, du kommer säkert ihåg när digitalkameran var ny och du fotade så mycket att när du dagen efter tittade igenom bilderna insåg att du hade missat en stor del av upplevelsen. Det behöver inte vara tillfällen där vi upplever saker med familj och vänner, det händer även i jobbet där vi under möten fokuserar på hur whiteboard-tavlan ska sparas ned istället för att delta 100%-igt i diskussionen som pågår.

För några år sedan tror jag inte det var inte ett problem eftersom tekniken bakom synkroniserade molntjänster via internet eller sociala delningstjänster inte fanns eller användes lika brett. Smartphones användes bara av eliten som hade råd medan nu är i princip varenda kotte uppkopplade dygnet runt till internet via mobilen eller surfplattan. Vi befann oss därför tidigare mer i ögonblicket när det väl inträffade. Nu har vi alternativ, men då måste vi också tänka efter vad som är viktigast. Ska vi visuellt uppleva det som händer här och nu, eller ska vi dokumentera för att dela med oss och uppleva senare? Vi kan inte göra båda två med 100 procent fokus och närvaro.

För många är det självklart, vem tycker inte att man alltid ska vara ”här och nu”? Men om det nu är så självklart, varför måste effektivitetsbloggare som jag själv tjata om det? Jo, för att det är svårt. Svårt att stå emot suget att spara och visa upp för andra vad vi åstadkommit eller vad vi tycker. Allt från ändrade civilstatusar på Facebook, bilder på varenda skruv i senaste IKEA-köpet till dryga kommentarer på Twitter. Det är så svårt att stå emot i vissa lägen att det går ut över vår sätt att vara och agera, vårt sätt att skapa resultat för så väl nära kära som på jobbet.

Här är de tre viktigaste ”varför” som gör att vi beter oss på detta sätt:

1. Det är så enkelt att spara och visa upp

Vad gjorde vi innan iPhones och Android-lurar? Inte var det att checka in på Gowalla eller argt twittra om dagens bilkö. Kanske var det att vi i stället fokuserade på att komma i tid till våra möten?

2. Sökning efter bekräftelse hos de omkring oss

Vi är alla varianter av grottmänniskor som inte vill vara ensamma i grottan. Vi letar efter likasinnade att vara med, vi letar efter bekräftelse hos de vi vill imponera på och bli sedda av. Tidigare var det bara de som hördes högst som fick uppmärksamhet, nu kan vem som helst jaga uppmärksamhet med flest likes på Facebook.

3. Mani på att spara på allt

Det ligger i vår natur att spara och visa upp vad vi åstadkommit. Visa att vi har varit i Paris, att vi har provat senaste tapas-trenden eller vunnit en tävling. Bilder är det självklara att spara på, men med Twitter kan du nu för tiden även spara på dina åsikter. Om några år kan vi säkert också spara på lukter på Facebook. ”Do you want to upload a picture, a video or a smell?”

Nu när du är medveten om beteendet har du alla möjligheter att göra ett aktivt val och i varje vardagsögonblick återta fokus för att vara snäppet effektivare med det du håller på med just nu.

Annons:

En tanke om “Dokumentera eller uppleva?

  1. Förstår inte vad du pratar om. Innan iPhone, Android och Facebook hade man väl egen fotodagbok på egen domän.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML-taggar:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>